Terrorist buster - logo http://www.cia.gov/terrorism/buster.htm

CIA:s officiella definition på terrorism enligt title 22 of the US Code, Section 2656f(d). Källa: www.cia.gov/ - The term “terrorism” means premeditated, politically motivated violence perpetrated against noncombatant targets by subnational groups or clandestine agents, usually intended to influence an audience. -The term “international terrorism” means terrorism involving the territory or the citizens of more than one country. - The term “terrorist group” means any group that practices, or has significant subgroups that practice, international terrorism.

Detta nummer av Heterogénesis har sin utgångspunkt i ämnet kulturell terrorism(1) . Målsättningen är att ge en skiss över detta område och några infallsvinklar på ämnet vilket inte varit helt lätt. Ett skäl är ju att ett temanummer i sin form är ett försök att muta in något som just i detta fall strävar efter att bryta upp de etablerade konceptuella inmutningarna. Tidskriften ges även ut i samband med utställningen Kulturell terro-rism som cureras av undertecknad. Utställningen äger rum på Kulturhuset Valfisken, Simrishamn, 22 februari till 29 mars i år. Utställningens deltagande konstnärer: Conny Blom, Anna Brag, Heath Bunting och Minerva Cuevas är några av de konstnärer som berörs i detta nummer.

Kulturell terrorism kan ses som ett möjligt konstnärligt arbetssätt för de konstnärer som vill arbeta med sin samtid och konfrontera denna. Ett synsätt på kulturell terrorsim är att beskriva det som en kamp om tolkningsföreträdet i den sociala verkligheten. I min mening går kulturell terrorism delvis att se i ljuset av den nya politiska aktivism(2) som vuxit fram sedan mitten av 90-talet, det eftersom den ofta har samma agenda och det finns påtagliga paralleller när det gäller val av aktivistiska metoder. Den nya politiska aktivismen kämpar till stora delar om en ny politisk arena där den politiska diskussionen kan äga rum. Den etablerade politiska makten däremot vill behålla sin arena där man äger tolkningsföreträdet.

Dessutom har den ökade uppmärksamheten kring terrorism de senaste åren skapat en retorik kring begreppet terrorism. Hotet från terrorism har börjat användas som en ursäkt eller ett alibi av diverse stater och myndigheter för att genomföra handlingar som annars inte hade varit möjliga att genomföra, allt ifrån FBI:s önskan att inkräva data på vad folk lånar för böcker på biblioteken (vilket har avslagits av en amerikansk domstol) till Israels agerande på Västbanken. En trolig orsak till den retoriska framställningen är att terrorism blivit media - terrorism säljer och ger bra bilder; eld och rök, explosioner, känslor, gråt, förödelse osv. Den mediala aspekten är en omständighet som terrorister ofta utnyttjat. Kampen om vem som är terrorist sker också till stora delar i media. Den mediala dimensionen av terrorismen är kanske förklaringen till varför CIA har designat en egen “terrorist buster – loga” som går att hämta hem på CIA:s egen hemsida. (se bild). En logo som alluderar på den amerikanska familjefilmen Ghostbusters och man kan undra om det ligger en djupare självironi att sammanknippas med en actionkomedi från 80-talet eller om de ser sin verksamhet som ett sökande efter just spöken.
En följd av det retoriska användandet av terroristbegreppet i media har varit att man från vissa håll försökt kompromettera den nya aktiviströrelsen, som man menar i vissa fall hyser terrorister. Många har försökt att få gatstenskastning att klassas endast som en gradskillnad från terrorism. Och visst kan man inrymma gatstenskastande individer under CIA:s definition på terrorism (se definition bredvid) om man använder den retoriskt. Gatstenskastande är en fysisk handling utförd i ett politiskt syfte, ämnad att påverka större grupper. Gatstenskastare uppträder ofta i grupper bestående av individer med skiftande nationell bakgrund. Att få dessa grupperingar att komprometteras eller likställas med terrorism är i själva verket många gånger ett försök att hindra att den politiska diskussion (som finns inom den nya politiska aktivismen) från att få fotfäste hos en större allmänhet. Men med en retorisk användning av CIA:s definition kan man även beskriva USA:s militära aktioner på Afghanistanskt territorium hösten 2002. Det rörde sig om fysiskt våldsamma handlingar, med internationellt stöd, som drabbade många civila. Handlandet hade ett politisk syfte och man ville påverka en större grupp människor.

Den retoriska användningen av begreppet terrorism tycks paradoxalt nog ha ökat efter 11/9. Flertalet kan nog enas om att flygplanen som flögs in i WTC motsvarar en allmän förankrad uppfattning över vad som utgör terrorism. En terrorhandling har ett drag av oberäkneligt fysisk våld som brukas mot icke militärt stridande eller civila mål i meningen av oskyldiga. Målen kan vara både materiella eller rikta sig mot personer. Handlingen skall vara politiskt motiverat även om det ofta rör sig om dunkla motiv och handlingens syfte är att påverka större grupper i samhället och / eller samhällets institutioner. Terrorism innebär som metod att man med små medel och begränsade organisatoriska och materiella resurser kan genomföra aktioner riktade mot olika mål i samhället. För samhället tar kampen mot terrorism mycket resurser eftersom det finns så många potentiella mål. Allt går helt enkelt inte att skydda. Huruvida terrorism är en effektiv metod för att uppnå specifika syften kan man diskutera. Men för utövarna av terrorism är den psykologiska effekten oftast det centrala. Den psykologiska effekten skapar en otrygghet hos den enskilde individen och en osäkerhet hos staten. Vad som är terrorism, en terroristhandling eller en terrorist är i viss utsträckning en fråga om definition och vem som äger tolkningsföreträdet. De flesta terrorister ser ju sig själva oftast som något annat – befriare eller offer.

Utövarna av kulturell terrorism spelar ofta på det retoriska användandet av terroristbegreppet i det att ikläda sig rollen som terrorist för att belysa både retoriken som sådan och bedriva en politisk aktivism. I den inledande artikeln försöker jag skissa en bild över kulturell terrorism och vad det kan vara för något. En klar utgångspunkt för artikeln har varit Heath Bunting och hans konstnärskap. Jag behandlar inte kulturellt terrorism som en rörelse utan som en möjlig konstnärlig strategi och i artikeln ger jag några exempel på olika arbetssätt och vilka områden man verkar inom. Jag presenterar några gemensamma drag och exemplifierar med några verk och konstnärer. Förutom Heath Bunting nämns irational, BIT (Bureau of Inverse Technology) och The Atlas Group m fl. Ett ämne som inte berörs i artikeln är kulturterrorismens intresse kring kopiering och spridning. Detta ämne, som grundar sig kring frågeställningar om patent och immaterialrätt, behandlas i artikeln Copy-Writer” vilket är en intervju av Conny B. med C. Blom. Därefter behandlar Stephen Morton konstnären Ali Hasan-Khans verk Gift och Max Liljefors skriver om Anna Brags video Ingen människa…en ö. I min mening finns paralleller mellan kulturell terrorism och en del avancerad varumärkesstrategi, men det kommer att behandlas i en kommande artikel.

Martin Schibli
Gästredaktör

 

1 Det kan nämnas att det finns andra användningar av begreppet kulturterrorism. Exempelvis har Thomas Hylland Eriksen skrivit en givande pamflett Kulturterrorismen; En uppgörelse med tanken om kulturell enhet, Boförlaget Nya Doxa 1999. I boken riktar författaren sin kritik mot att göra kulturen statisk och ett instrument för politik. Kulturterrorismen består i att kulturen ses som ett ting och tvingas på individen vilket leder till konfrontationer.

2 Den nya politiska aktivismen är ingen enhetlig rörelse och jag ser det som ett samlingsnamn för en rad disparata grupper och rörelser, som ofta har motsatta åsikter. Men det är grupperingar som den globa-liseringskritiska rörelsen, miljö-rörelser, frivilligorganisationer etc. Rörelser som har manifesterat sig själva t ex i Seattle, Göteborg och Genua. Ett gemensamt drag är dock att de vill ändra på den politiska arenan vilket innebär att den nu etablerade politiska strukturen inte längre har övertaget.

 

Heterogénesis Revista de artes visuales * Tidskrift för visuell konst Box 760 220 07 Lund - Sweden Tel/Fax: 0046 - 46 - 159307 e-mail: heterogenesis@heterogenesis.com